freddo

Medborgarinitiativet startade för ett år sedan och nu har antalet signaturer klättrat över miljonen.

I samband med att Ubisoft stängde ner servrarna för bilspelet The Crew, och samtidigt gjorde spelet otillgängligt för alla som köpt det, startades det en kampanj vid namn Stop Killing Games. Syftet är att få upp frågan på EU-nivå och för det behövs en miljon namnunderskrifter. Och nu har målet nåtts.

I skrivande stund är det 1 073 818 signaturer och fler lär det bli innan deadlinen 31 juli. Utöver mängden signaturer har det varit krav att en mängd signaturer måste uppnås i minst sju EU-länder, vilket också nåtts tack vare högt tryck i bland annat Sverige, Finland, Danmark och Tyskland.

Initiativets grundare, Scott Ross som driver Youtube-kanalen Accursed Farms, har släppt en ny video där han berättar om att det troligtvis är flera icke-europeiska signaturer på listan som kommer sållas bort vid granskning och uppmanar fler europeer att skriva på initiativet.

Vad som händer nu återstår att se. EU-maskineriet är ett långsamt sådant, så det kan dröja innan vi får se något från initiativet bära frukt. Förhoppningen är dock att vi inte längre kommer få se spel som The Crew skrotas helt när servrar stängs ner, vilket för övrigt kommer hända med Anthem vars servrar släcks i januari 2026.

https://youtu.be/cmkCQJrc9n4

#stop-killing-games

A classic

I helgen slocknade tv-rutan för hundratusentals svenskar. SVT hade utsatts för en överbelastningsattack, och play-sändningarna låg nere i flera timmar. Det är ett haveri i sig. Men den stora frågan som ingen ställer är: Varför har SVT valt att driva samhällskritisk infrastruktur hos den amerikanska molnjätten Amazon?

I samband med cyberattacken granskade vi nätverkstrafiken och upptäckte att Sveriges Television drivs på Amazons molnplattform. Att man där inte klarade av överbelastningsattacken är en sak – men än värre är att Trump alltså har makten att när som helst släcka tv-kanalerna.

Det här handlar om mer än att Antikrundan inte sändes i tid. SVT är en del av totalförsvaret. Public service-bolaget har i uppdrag att förmedla viktig information i kristider, krig och andra samhällshotande situationer. I händelse av allvarliga kriser – väpnade konflikter, naturkatastrofer och ja, cyberattacker – måste SVT stå stadigt som en trovärdig och fungerande informationskanal. Att den här centrala funktionen nu är beroende av ett amerikanskt företag, under amerikansk jurisdiktion, är inte bara ett tekniskt felsteg utan ett strategiskt säkerhetshot.

I ett läge där USA:s politiska kurs kan förändras över en natt är det naivt att tro att våra kommunikationskanaler alltid kommer att prioriteras – eller ens tillåtas – fungera fritt. Dessutom har MSB har i flera analyser varnat för juridiska och säkerhetsmässiga risker med utländska molntjänster, särskilt amerikanska, för samhällsviktiga funktioner. SVT: Varför väljer ni att lägga samhällskritisk infrastruktur i händerna på en enskild, amerikansk molnjätte? Vilka fler av era funktioner drivs från USA?

Källor:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-har-tekniska-problem-prdzb6

https://www.dn.se/sverige/varningen-microsoft-kan-stanga-ner-sverige

Trots flera anmälningar av Bergsala och återförsäljare.

Konkurrensverket har avslutat sin granskning av prissättningen på Nintendo Switch 2 i Sverige. Bakgrunden är ett antal klagomål och tips från konsumenter som pekade på att den nya konsolen säljs till ett avsevärt högre pris i Sverige jämfört med övriga EU-länder. Medan riktpriset i Europa ligger runt 470 euro, vilket motsvarar cirka 5 200 kronor, är priset i Sverige 6 800 kronor. En skillnad på över 1 500 kronor före moms och andra skatter.

Anmälningarna pekade bland annat ut Bergsala, som är exklusiv svensk distributör av Nintendos produkter, som potentiellt ansvarig för prisstyrning eller för att ha påverkat återförsäljarledet. SweClockers-medlem är bland de som anmält Bergsala för misstänkt missbruk av dominerande ställning enligt konkurrenslagen. I anmälan lyftes det att Bergsalas prispåslag riskerar att påverka hela marknaden negativt och begränsa konsumenternas valfrihet.

Konkurrensverket kontaktade i april både Bergsala och fyra stora återförsäljare – Elgiganten, NetOnNet, Power och Webhallen – för att få klarhet i hur priserna på Nintendo Switch 2 satts. Bergsala uppgav att man inte styr återförsäljarnas priser, vilket också bekräftades av samtliga återförsäljare. De angav att priserna satts självständigt utifrån faktorer som inköpspris, valutakurs, skatt och transportkostnader. Efter att ha vägt in uppgifterna beslutar Konkurrensverket att inte gå vidare med en formell utredning, då det inte finns tillräckliga indikationer på att konkurrensen eller konsumenterna skadats.

Konkurrensverket anser inte att det finns tillräckliga indikationer på ett konkurrensproblem som skadar konkurrensen och konsumenterna för att prioritera en fortsatt utredning på denna grund. Konkurrensverket anser inte heller att det finns skäl att prioritera en fortsatt utredning utifrån någon av de andra grunderna i prioriteringspolicyn. Ärendet ska därför skrivas av.

Beslutet att inte gå vidare med en utredning kan inte överklagas. Däremot kan de företag som berörs – exempelvis återförsäljarna – själva vända sig till domstol om de misstänker att konkurrensreglerna brutits. I så fall görs det genom att lämna in en stämningsansökan till Patent- och marknadsdomstolen, som hanterar frågor om konkurrens mellan företag.

DEBATT. Det bör finnas lagkrav som tvingar offentliga och privata aktörer att stödja fler än en godkänd e-legitimation, skriver Marko Janicic, ingenjör och C-ledamot i Stockholms stad.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Vi tar det nästan för givet i dag – att vi snabbt och enkelt kan logga in på Skatteverket, förnya ett recept eller signera ett hyreskontrakt, allt med några klick i Bank ID-appen. Men bakom bekvämligheten döljer sig ett växande demokratiskt och säkerhetsmässigt problem. Bank ID har blivit en kritisk infrastruktur som kontrolleras av en privat aktör utan insyn, konkurrens eller politisk styrning. Det monopolet måste brytas.

Bank ID ägs av ett konsortium av Sveriges största banker. Det är inte en offentlig tjänst – det är en kommersiell produkt som vuxit till att bli samhällets standard för digital identitet. Myndigheter kräver att tjänsten används, privata aktörer bygger sin affär kring den och medborgarna förväntas ha den. I dagsläget finns några alternativ, men utan en ordentlig konkurrensmöjlighet.

När Bank ID ligger nere, som vid flera tillfällen de senaste åren, drabbas samhället direkt. Medborgare kan inte logga in på Försäkringskassan och företag kan inte få signaturer på avtal. Till och med röstning i vissa interna partival sker via Bank ID. Det är orimligt att ett enskilt tekniskt system kan få sådan effekt över hela samhället.

Så länge bankerna själva äger Bank ID finns inga incitament att släppa in andra aktörer på sina plattformar. Tvärtom, de har allt att vinna på att bevara sin exklusiva ställning. Det gör marknaden trögrörlig, teknikutvecklingen inåtvänd och hela systemet sårbart.

Alternativ som Freja e -ID existerar, men används knappt – inte för att de är dåliga, utan för att myndigheter och företag fortsatt låser in sig i Bank ID. Det borde vara lika självklart att kunna logga in med flera legitimationer som det är att kunna välja mobiloperatör. Men så ser det inte ut i dag.

Flera partier har i många sammanhang förespråkat att det måste finnas fungerande alternativ till Bank ID. Det är en fråga om konkurrens, säkerhet och digital frihet. Ingen aktör ska kunna bygga upp ett så fullständigt beroende utan att också omfattas av särskilda krav på tillgänglighet, interoperabilitet och öppenhet.

Den naturliga tanken är att staten borde ta över Bank ID. Det är lätt att förstå resonemanget, men det skulle inte lösa sårbarhetsproblematiken och vore ett väldigt riskabelt vägval. Staten har historiskt inte lyckats med att bygga tekniska system. De blir dyra, sega och sällan användarvänliga. Risken är stor att vi byter ett monopol mot ett annat – och dessutom ett som inte är särskilt bra på driftssäkerhet eller innovation. Vi alla minns hur det gick för Skolplattformen i Stockholm stad.

Nej, lösningen ligger i att staten sätter ramarna, men inte står för lösningen. Det bör finnas lagkrav som tvingar offentliga och privata aktörer att stödja fler än en godkänd e-legitimation. Och det bör införas tekniska standarder för hur olika system för inloggning och signering kan konkurrera, men ändå fungera sömlöst tillsammans.

På EU-nivå diskuteras nu en ny förordning för digital identitet, e-IDAS 2.0, som bland annat ska möjliggöra e-legitimationer som fungerar i flera länder. I dagsläget har Freja e-ID publikt sagt att de planerar att notifieras och uppfylla förordningen, vilket är bra. Men det behövs mer för att skapa ordentlig konkurrens och en fungerande marknad. Men då krävs även politisk vilja.

Marko Janicic. Pressbild

Bank ID används i dag både för att legitimera sig och för att skriva under avtal. Det sker ofta i ett svep – men sällan med tydlig information om att det faktiskt handlar om två olika saker. Många vet inte om de bara loggat in, eller faktiskt signerat ett bindande juridiskt dokument.

Detta är inte bara en teknisk detalj. Det handlar om rättssäkerhet, informationsansvar och användarskydd. Jag vill att dessa två funktioner delas upp – antingen i separata appar eller i tydligt skilda gränssnitt. Användaren måste förstå när den säger ”hej” – och när den säger ”ja”.

Digitaliseringen är inte bara en teknisk fråga. Det är också en fråga om egenmakt och rätt att välja. I ett liberalt samhälle ska individen kunna välja, inte tvingas in i ett enda system. Vi skulle aldrig acceptera ett telefonmonopol, ett skolmonopol eller ett vårdmonopol – varför gör vi det när det gäller identitet och signering?

Bank ID har varit ett framgångsrikt projekt. Men just därför är det extra viktigt att vi inte låter dess framgång växa till ett beroende vi inte kan ta oss ur. Sverige behöver digital valfrihet. För säkerhetens skull, för innovationens skull och för demokratins skull.

Marko Janicic, ingenjör och företagare inom it, ledamot för Centerpartiets distriktsstyrelse i Stockholm stad

Handlar om att låta processorn vila.

Microsoft har nyligen lagt till möjligheten att visa en stor klocka med sekunder i Windows 11:s meddelandecenter (klicka på klocka/datum i Aktivitetsfältet). Under systemets första två år fanns ingen klocka alls med sekundvisare, men 2023 lade företaget till möjligheten att slå på sekundvisare i Aktivitetsfältet – med en varning om högre strömförbrukning.

I ett blogginlägg skriver Microsoft-veteranen Raymond Chen om turerna och varför utvecklarna valde bort sekunder.

Orsaken stavas energieffektivitet. Microsoft har en särskild grupp utvecklare som enbart sysslar med att se till att systemet är optimerat för låg strömförbrukning, och alla funktioner som alltid är igång och kör oftare än varje minut hamnar under luppen.

Om klockan i Aktivitetsfältet inte visar sekunder drar Explorer.exe 0,417 milliwatt i genomsnitt med standardinställningar. Med sekundvisare mångdubblas energiförbrukningen då den genomsnittliga effekten ökar till 5,42 milliwatt. Det kan låta lite – skärmen på en typisk bärbar dator drar flera hundra milliwatt – men Raymond Chen skriver att utvecklarna tittar på helheten, och ”många bäckar små”.

#microsoft #windows

Den efterlängtade uppdateringen till Steam OS är äntligen här!

Valve fortsätter att utveckla sitt operativsystem Steam OS och släpper nu version 3.7.8 i den stabila kanalen. Uppdateringen innehåller en rad förbättringar och nya funktioner, särskilt för företagets populära handhållna spelkonsol Steam Deck, men även utökad kompatibilitet med andra handhållna enheter som Asus ROG Ally och Lenovo Legion Go-serien.

Bland nyheterna i uppdateringen är möjligheten att begränsa laddningen av batteriet till 80 procent, vilket ska minska slitage på batteriet för användare som sällan kopplar bort strömkabeln. Utöver detta erbjuds lite ytterligare inställningar för användare som använder extern skärm, bättre stöd för handkontroller som kopplas via bluetooth.

Valve passar också på att uppdatera Steam OS till en nyare version av Arch Linux som bas, Linux-kärnan uppdateras till version 6.11, grafikdrivrutiner från Mesa får en uppdatering och Plasma skrivbordsmiljö avancerar till version 6.2.5.

Den största nyheten med operativsystemet är möjligheten att installera Steam OS på andra enheter än Steam Deck, som bland annat Lenovo Legion Go eller Asus ROG Ally, vilket är möjligt genom att följa guiden nedan.

Så installerar du Steam OS på andra enheter

Förberedelser:

• Ladda ner recovery bilden här.
• Förbered en USB-sticka med minst 8 GB)
• Windows: Använd programmet Rufus. Välj recovery-filen och skriv till USB-minnet (detta formaterar USB-stickan). När klart, välj 'Close' och mata ut minnet.
• Linux: Balena Etcher fungerar här.
• Stäng av din Steam Deck eller annan Steam OS-enhet helt.

Lenovo Legion Go

• Stäng av enheten helt.
• Håll inne volym + och tryck samtidigt på strömknappen – håll kvar volymknappen.
• Välj ”novo button menu” och sedan BIOS-setup (eventuellt via pekskärmen).
• Välj More settings.
• Välj Security.
• Under Secure Boot, välj Disabled.
• Välj Exit och sedan Exit Saving Changes.
• Följ instruktionerna för att installera om din enhet med Steam OS.

ASUS ROG Ally

• Starta om enheten.
• Håll inne volym + när enheten startar om för att öppna BIOS-verktyget.
• Tryck ”Y” för Advanced Mode.
• Navigera till Security med dpad höger.
• Välj Secure Boot och sätt Secure Boot Control till Disabled.
• Tryck B för att gå tillbaka.
• Använd dpad höger för att välja Save and Exit.
• Följ instruktionerna för att installera om din enhet med Steam OS.

När förberedelserna av USB-minne och den handhållna spelkonsolen är i secure boot-läge är det bara att följa dessa instruktioner för att få igång Steam OS:

• Anslut USB-stickan med en USB-C adapter eller hub.
• Från Boot Manager, välj 'EFI USB Device'.
• Skärmen blir svart under uppstart – vänta en stund.
• När skrivbordsmiljön laddats kan du navigera med pekplatta, pekskärm eller mus.

Microsofts nedstängning av åklagares e-postkonton visar att Trump också kommer att kunna pressa Danmark och Grönland med tech-sanktioner, menar en expert.

Det är ett uttalat mål för USA:s president Trump att annektera Grönland. Det har han upprepat igen och igen. Men i vilken utsträckning amerikanska företag kan användas som medel, så att Maga-chefen kan nå sina nordatlantiska mål, har hittills varit oklart.

Det var fram tills att Microsoft blev centrum för en mindre skandal. Som led i ett amerikanskt sanktionspaket mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Holland och chefsåklagare Karim Khan har Microsoft valt att blockera hans tillgång till e-posttjänsten Outlook. Och om Trump använder exempelvis tech-företag för att pressa Danmark eller Grönland i territorialkonflikten, så finns det inte mycket att göra åt det.

– Det är fullt tekniskt möjligt att få Danmark helt på knä, om man stängde av Azure (Microsofts molntjänst, reds anm) i morgon. Jag tror att Microsoft har rätt när de säger att de kommer att göra vad de kan för att motstå. Men när man kan göra det mot ICC, så kan jag inte se varför man inte skulle göra det mot Grönland eller Danmark. Varför skulle det inte ske igen? säger Signe Ravn-Højgaard, direktör på tankesmedjan Digital Infrastruktur.

Nya leverantörer

På Grönland har man på grund av flera brott på sjökablar 2019 valt att ha lokalt värdskap för kritiska system inom självstyrets administration och hälsovård, men flera kommuner har it-tjänster hos Big Tech. Här skulle president Trump i princip kunna genomdriva nedstängning, om han valde att använda presidentdekret för att införa sanktioner mot Danmark eller Grönland.

Det är en mer eller mindre offentlig hemlighet att för ett relativt isolerat och geografiskt stort samhälle som Grönland fungerar amerikanska Facebook som ett slags nationellt intranät. Maren Sander Granlien, direktör på det grönländska it-konsultföretaget Ilik, menar att exemplet med ICC-chefsåklagaren och Microsoft definitivt har visat att grönländarna måste flytta till alternativ till Big Tech.

”Det är på tiden att hitta en annan plats att ha den offentliga debatten och det allmänna meningsutbytet. Något annat är att i stort sett alla offentliga myndigheter, vårt nationella nyhetsmedium och alla idrottsklubbar med mera, informerar och debatterar på Facebook. Därmed matar vi USA med all data och info om vårt land på ett samlat ställe – lätt att analysera på – utan att behöva anstränga sig. Med möjlighet att styra och manipulera det”, skriver hon.

Trumps sanktioner mot ICC var en reaktion på att domstolen i november förra året utfärdade arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och tidigare försvarsminister Yoav Gallant i kölvattnet av landets omfattande angrepp i Gaza. Microsofts ledning har annars varit på en flera månader lång charmturné med löften om att företaget kommer att skydda europeisk infrastruktur och data mot ingrepp från USA.

I Holland har ärendet enligt tidningen De Volkskrant lett till att tio vitala organisationer inom landets offentliga sektor har vänt sig till den holländska molnleverantören Intermax för att utforska alternativ till amerikansk tech.

– Men det är inte lätt att byta. En typisk it-migration kan ta mellan sex månader och tre år, säger Intermax-direktör Ludo Baauw.

Starlink-flirt

Den grönländska teleleverantören Tusass har under våren 2025 förhandlat med det Elon Musk-ägda Starlink om att leverera satellitinternet till det stora ösamhället, som är kommunikativt sårbart. Men hittills har förhandlingar inte burit frukt, eftersom Starlink enligt uppgift själv vill driva förbindelserna, vilket inte är omedelbart möjligt då Tusass har ett statligt telemonopol på Grönland.

Just Starlink har blivit ett primärt exempel på hur svårt det är att skilja amerikansk tech från den amerikanska regeringen. I kölvattnet av Trumps omfattande tullkrig har en rad länder plötsligt godkänt Starlink och ingått distributionsavtal. Däribland afrikanska Lesotho, DR Kongo, Somalia samt Pakistan, Vietnam och Bangladesh.

I ett PM från det amerikanska utrikesdepartementet, som Washington Post har fått tag i, står det:

– Medan regeringen i Lesotho förhandlar ett handelsavtal med USA, så hoppas den att licensieringen av Starlink demonstrerar goodwill och intentioner att välkomna amerikanska företag.

Det är en bred palett av bekymmer om killswitches, datainsamling, spionage och utpressning, som har fått de flesta europeiska länder att ompröva det tunga beroendet av amerikanska teknikjättar och undersöka möjligheterna för strategisk och teknisk suveränitet.

Den här artikeln har tidigare varit publicerad i danska Ingeniøren. Ny Teknik översätter och publicerar utvalda artiklar exklusivt för prenumeranter, som en del i ett samarbete mellan tidningarna.